Häromdagen glömde jag min mobil hemma när jag skulle gå och dansa. En vän frågade ”hur kan du vara utan den, det skulle jag inte klara”. Det var inte svårt, mest en påminnelse i hur skönt det är att vara utan. Och att jag sökte mig till samtal istället för att ta upp mobilen när jag vilade mellan danserna.
På sista tiden har jag känt mig så uttråkad. Det är som att jag, som är så van att vara stilla, nu när allt stannat upp i pandemitider, inte står ut med den icke-självpåtagna stillheten. Jag har tänkt att jag är ganska bra på att bara vara. Men i det här pandemivakuumet har jag omedvetet utvecklat stimulanstolerans.
Beroende av stimulans
Det är svårt att komma ihåg hur det var innan mobiltelefonen. Vad gjorde vi när vi inte hade tillgång till spel, video, film, musik, e-post och sociala medier 24-timmar? Hur tog vi oss igenom en middag utan att lägga upp maten på Instagram? Hur var promenaden när vi inte spenderade mesta tiden att ta bilder?
Jag minns det knappt, faktiskt. Gör du?
Tolerans för stimulans
Vi är så vana vid den stimulans som smarta telefoner skänker. Många av oss har blivit beroende. Algoritmerna i sociala medier hjälper till, eftersom de är designade att splittra vår uppmärksamhet. Få oss att scrolla mer. Hoppa mellan färgglada inlägg och bilder. Och dopaminet frisätts varje gång vi tar upp mobilen. Vår fragmenterade uppmärksamhet och dopamintörst utvecklar tolerans för stimulans, på samma sätt som vi utvecklar tolerans för droger, socker, tobak, kaffe, vin. Det betyder att det krävs högre doser stimuli för att undvika känna leda. Men mata leda fungerar inte, på samma sätt som vilket annat beroende.
Hellre elchock än leda
Visste du att om människor får välja mellan att sitta ensamma i tystnad eller få en elchock, väljer vi elchock. Det visar en studie från University of Virginia där deltagare valde lätta elchocker framför att vara ensamma med sina tankar.
Leda är subjektiv
Vara uttråkad är en subjektiv känsla av att ingenting intressant händer just nu. En brist på stimuli som föder negativa tankar och nedstämdhet. Känna sig uttråkad är för det flesta av oss obehagligt och det är helt normalt att vilja fly.
Leda vanlig återfallsutlösare
I beroendeterapi talar man om att leda kan leda till återfall och rekommenderar ofta att hålla sig aktiv. Som om leda i sig var problemet. Hur länge håller den strategin? Kanske i början när vi försöker ta oss ur alkohol-, tobaks-, eller sockerberoende. Men inte i långa loppet. Då blir vi beroende av stimuli på samma sätt. Hela tiden i aktivitet.
Fördelar med stillhet
Leda utlöser självdestruktivt beteende och i vår oförmåga att vara stilla missar vi massor av livet.
Fördelarna med stilla tystnad är många, här är några (listan är lika mycket en påminnelse till dig som till mig själv):
- Avslappning. Tillåter dig att slappna av och släppa spänningar.
- Klarsynthet. Ser klarare på saker.
- Kreativitet. Kreativa idéer vaknar lättare i stilla sinnen.
- Problemlösning. Din hjärna är mer benägen att finna lösningar på problem om du sitter i tystnad, än om du försöker tänka dig genom problemet.
- Tacksamhet. Långsammare tystnad skapar utrymme att uppskatta livet.
Ledan inte problemet
Det är inte ledan i sig som är problemet. Ur ett mindfulnelssperspektiv uppstår uttråkning ur sinnets vana att etikettera en upplevelse antingen som obehagligt, behagligt eller neutralt. På fackspråk kallas det för kännandetoner. Leda växer i situationer där kännandetonen är neutral.
Egentligen finns ingen tråkig upplevelse. Det är bara kännandetonen neutral som utlöst. Vår betingning bestämmer i varje given situation vilken etikett sinnet väljer. Till exempel, ett matprogram på tv triggar en behaglig kännandeton för några, för andra är tonen neutral eller till och med obehaglig, och man vill bara byta.
Nyfikenhet är nyckeln
För att övervinna leda behöver vi se förbi den betingade kännandetonen. Vi gör det genom att bli mer intresserade av den faktiska upplevelsen i det här ögonblicket. Nyfikenhet är nyckeln.
Nyfikenhet öppnar upp sinnet att omvärdera den neutrala etiketten.
Över tid börjar vi se att precis vadsomhelst vi lägger vår fulla uppmärksamhet på verkar intressant. Till och med något så enkelt som att andas blir en förundrande upplevelse.
Nyckeln till att besegra ledan är att bli nyfiken över vad vi upplever istället för att försöka förändra upplevelsen genom att till exempel scrolla vidare.
En fördel med regelbunden meditation är att vi tränar på att vara intresserade även i brist på stimuli. Tack vare träningen börjar vi uppleva djupare stillhet. Och kan höra hjärtats djupare längtan.
Självtrygg 
Publicerat av